Dag 16, ett kärleksminne
Kärlek är det bästa som finns. Jag skulle kunna leva på enbart kärlek om jag fick/kunde. Men kärlek är också många gånger ett rent helvete. Att konstant pendla mellan hopp & förtvivlan kan göra vilken normal människa som helst galen. Ett utav mina starkaste kärleksminnen är faktiskt inget lyckligt minne.
Jag och min före detta pojkvän träffades en gång, sen vart jag head-over-heals-krasch-boom-bang-blixtförälskad! Allt gick så fort och vi levde i vår egen lilla bubbla av kärlek, glädje och passion. Det gjorde vi under flera månader och den tiden kan jag än i dag tänka tillbaka på och bli varm i hela kroppen. Tänk om man hade fått hålla fast vid den känslan för alltid…
Man pratar ofta om hur fruktansvärt ont det gör att bli lämnad av någon man älskar. Och tro mig, JAG vet! Jag har själv varit och kravlat längst nere på botten och ifrågasatt om jag någonsin kommer kunna ta mig upp igen. Men det gör man till slut. Däremot pratas det inte lika ofta om hur det är att vara den som måste lämna den andre. För det är också ett rent helvete. Att behöva ge tillbaka ett krossat hjärta till någon man älskar men ändå inte riktigt kan se sig själv med i framtiden. Hur man slits mellan sina känslor och tanken av att man medvetet kommer att göra personen i fråga väldigt illa. Det är så jävla hemskt. Det kan ses som en egoistisk handling från mångas sida. Men ofta är det precis tvärtom. När en känsla av tvivel dyker upp går den sällan att bli av med. Och att leda någon ännu längre in i något man inte vet hur man ska kunna vara en del av är allt annat än bra…
Jag minns den gången som om det vore igår. Jag hade haft en helt fantastisk 20-års fest den kvällen/natten. Alla människorna som jag älskar var där för min skull. Sent på natten klev jag innanför dörren i min lägenhet, helt ensam. När dörren stängdes igen sjönk jag ihop på hallmattan och grät. Grät av lycka för alla fina vänner jag hade omkring mig och grät av hjärtskärande sorg över kärleken jag visste att jag hade förlorat. Dagen efter var det jag som var den som lämnade. Det var en av de absolut värsta stunderna i mitt liv. Också en av de stunderna jag aldrig kommer att glömma bort...